Kan sakliga skäl för ett avsked från en säkerhetsanställning vara hemliga och är det acceptabelt att inte få reda på varför man blir avskedad och går detta att pröva? Åke är sjöbefäl och har avskedats av sin arbetsgivare, en myndighet, på grund av att han inte klarade en säkerhetsprövning. Åke frågar varför han inte klarade prövningen och får till svar att detta är hemligt. Åke tycker att inte få veta vad som gjorde att han inte klarade prövningen är omöjligt att acceptera och nu riskera att bli av med jobbet. Han har svårt att leva med att inte få veta.
Frågan är om en icke godkänd säkerhetsprövning innebär att sakliga skäl för uppsägning/avsked föreligger? Om utfallet av säkerhetsprövningen är hemlig är då skälen för det negativa utfallet av prövningen hemliga? Frågan är om myndigheten som är Åkes arbetsgivare måste visa på sakliga skäl och lägga fram bevis för det i vanlig ordning? Av säkerhetsskyddslagen framgår att Åkes arbetsgivare, som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, ska vidta de säkerhetsskyddsåtgärder som behövs. Med säkerhetskänslig verksamhet avses verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige internationellt åtagande om säkerhetsskydd.
När Åke anställdes säkerhetsprövades han. Säkerhetsprövningen hade ett positivt utfall. Säkerhetsprövningen omprövades efter några år och utfallet blev då negativt. Arbetsgivaren beslutade då att Åke inte längre uppfyllde säkerhetsskyddslagens förutsättningar för godkänd säkerhetsprövning. Åke blev då inte behörig att utföra sina arbetsuppgifter som sjöbefäl. Åke, som inte vet varför han inte blev säkerhetsklassad, vill veta varför och om det är rätt. Han tar sitt fall till domstol.
Om beslutet om säkerhetsprövningen hade fattats av någon annan än Åkes arbetsgivare, exempelvis en annan myndighets beslut om arbetstillstånd eller av länsstyrelse för personal hos bevakningsföretag så har det ansetts att arbetsgivaren som inte kan ändra på detta beslut kan skilja Åke från anställningen utan att iaktta bestämmelserna i anställningsskyddslagen (LAS). Men nu gällde det Åkes arbetsgivare en statlig myndighet som själv efter sin egen säkerhetsprövning fattat ett beslut att säga upp Åke. Då ska en prövning i sak enligt LAS göras.
Nu tycker staten att omständigheterna i säkerhetsprövningen är hemliga och att det negativa säkerhetsbeslutet i sig utgör sakligt skäl för att säga upp Åke. Detta accepterar inte Arbetsdomstolen som prövat frågan i ett antal andra fall då ett negativt säkerhetsbeslut i sig enligt domstolen inte utgör sakliga skäl för uppsägningen, utan det är omständigheterna som ledde fram till detta som ska prövas. Staten har alltså i tvisten med Åke att visa på omständigheter som gör att det kan antas att han inte är lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen. Lyckas staten med detta finns det sakliga skäl för uppsägningen. Lyckas staten å andra sidan inte med detta, finns det inte sakliga skäl för avsked av Åke.
Arbetsdomstolens bedömning i andra mål är att även i säkerhetsmål måste utredningen i mål om avsked bevisa att sakliga skäl föreligger. Frågan om ett beslut enligt säkerhetsskyddslagen och om omständigheterna i denna kan utgöra saklig grund för uppsägning har tidigare varit föremål för Arbetsdomstolens bedömning i AD 2022 nr 03, AD 2021 nr 63, AD 2019 nr 39, AD 2016 nr 9, AD 2000 nr 17, AD 1989 nr 42 och AD 1986 nr 28 AD 1979 nr 90.
Om staten inte angivit skäl för den negativ säkerhetsprövningen har staten inte angett sakliga skäl för uppsägningen och då kommer avskedet att ogiltigförklaras och skadestånd utgå. Då skulle Åke vinna målet.
I Åkes ärende visade staten till slut på vilka skäl som förelåg och han fick då reda på varför han inte blev säkerhetsgodkänd.
Åke träffade, när han fick reda på skälen, en förlikningsöverenskommelse med staten.
