En pojke med dyslexi får inte hjälp i skolan. En rullstolsburen man når inte betalfunktionen till bensinpumpen, en annan anvisas otillgängligt utlämningsställe för paket. Ett litet barn ges fel bemötande för sin funktionsnedsättning, en arbetstagare får inte veta varför hen sägs upp från jobbet, forskare har inte rättstrygghet i sin forskning.
Vi har redan drivit en rad framgångsrika processer där människor fått upprättelse i praktiken. Rättsfall som vi är stolta över.
Saga Lööf, har diagnosticerats med dyslexi av logopeder och psykologer. För att hon ska kunna läsa och förstå text krävs hjälpmedel. Kommunen införde hjälpmedel i hennes ordinarie undervisningen, vilket gav henne samma möjligheter att förstå text lika väl som elever som inte har dyslexi, men när Skolverket arrangerade nationella prov fick hon inte använda sina hjälpmedel. Hon fick därför dåliga resultat på proven, vilket oacceptabelt även ledde till nedsatta betyg i ämnet.
Josef som idag är 7 år krävde skadestånd av Österåker kommun för det som hände på förskolan Skärgårdsstad. Kommunen vägrade att respektera rekommendationer av Autismcentrum som hade vetenskaplig grund. Josef fick inte utvecklas som andra barn.
Gymnasieskolan i Uppsala struntade att ge Emma med funktionsnedsättningen dyslexi anpassningar och stöd. Emma hade tidigare under grundskolan fått rätt hjälpmedel, anpassningar och assistans och hade då inga problem med betygen. När hon började på gymnasiet var resurserna otillräckliga och hon missgynnades. Hennes betyg dalade kraftigt. Trots att detta togs upp med skolan ledde det inte till att hon fick hjälpmedel.
Kan sakliga skäl för ett avsked från en säkerhetsanställning vara hemliga och är det acceptabelt att inte få reda på varför man blir avskedad och går detta att pröva? Åke är sjöbefäl och har avskedats av sin arbetsgivare, en myndighet, på grund av att han inte klarade en säkerhetsprövning. Åke frågar varför han inte klarade prövningen och får till svar att detta är hemligt. Åke tycker att inte få veta vad som gjorde att han inte klarade prövningen är omöjligt att acceptera och nu riskera att bli av med jobbet. Han har svårt att leva med att inte få veta.
Två forskare A och B fälldes av Nämnden för oredlighet i forskning och överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm. Domstolens beslut ger forskarna rätt och innehåller samtidigt hård kritik av nämnden, som använt fel definition av begreppet förfalskning och tillämpat för låga beviskrav med tanke på anklagelsens graverande karaktär.
Hans är rullstolsburen och kör en bil som är anpassad för hans funktionsnedsättning, vilket gör att han tar sig fram i trafiken. I stämningsansökan hävdade Hans att han i strid med diskrimineringslagen utsatts för bristande tillgänglighet då han inte kunde tanka själv och yrkade på diskrimineringsersättning. Circle K Sverige AB bestred ansvar.
Hans är rullstolsburen och beställde varor på nätbutik och fick snabbt besked fråntransportföretaget Schenker att paketet levererats till en tobaksaffär i Uppsala. Hans tar sig till adressen, men upptäcker att han inte kommer in med rullstolen i lokalen för att hämta sitt paket. Schenker säger till Hans att det är omöjligt att styra enstaka paket till en annan adress. Hur ska de veta vem som behöver tillgänglighet? Vem har då ansvar för tillgängligheten?
Många kollektiva transporter innebär problem för personer med nedsatt syn. Var ska man kliva av om man inte hör utrop om nästa station? Det här fallet som Rättighetsjuristerna drev gällde otillgängliga bussresor
Anders får efter 20 år plötsligt besked om att kommunen vill flytta honom till ett annat boende i den kommun han är skriven. Anders vägrar att flytta. Det nya boendet som kommunen vill tvinga på Anders, samt flytten till det kommunala boendet skulle medföra sådana nackdelar och följder för Anders att beslutet inte kunde godtas. Han har ett antal intyg från experter och personal som känner honom om att en flytt skulle innebära att allt rubbas; all trygghet, rutiner och vänner.
Birgitta blev erbjuden en anställning hos Speeron AB. Efter det att parterna ingått ett avtal om anställning berättade hon att hon var gravid i tredje månaden. Företaget avbröt anställningen, sade upp avtalet. Detta var att likställa med ett avsked utan saklig grund.
Jesper, 24 år, bodde på Stiftelsen Sanna Gård sedan många år tillbaka. Han har omfattande funktionsnedsättning. Jespers sätt att kommunicera med världen är vanligt teckenspråk, taktilt teckenspråk. Plötsligt beslutar Kumla kommun att Jesper ska tvångsförflyttas till annat boende. På detta boende kunde endast en personal av åtta och ingen annan boende teckenspråk. Det är inte acceptabelt att Jesper inte alltid ska kunna kommunicera med någon på det nya boendet.
Johan tvångsförflyttas olagligt från sitt hem och bostad och kräver skadestånd i tingsrätt. Förvaltningsdomstolarna ger felaktigt inte Johan hans rätt enligt regeringsform och Europakonvention. Johan har ett hyreskontrakt på, och besittningsrätt till, sin bostad. Han har rätt till särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS och han har under 13 år bott i sin hyresrätt. Vadstenas kommun verkställde under alla år Johans rätt till stöd enligt LSS i hans lägenhet.
Dick var av Partille kommun beviljad insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i form av bostad med särskild service och daglig verksamhet i Oskarström. Dick begärde att få boende på sin hemort där han hade sin familj och sina vänner. Vård- och omsorgsnämnden i Partille kommun beslutade 2019 att Dick Nords insatser fortsatt skulle verkställas utanför kommunen i Oskarström i Halmstads kommun.
Strängnäs kommun har beslutat att inte förlänga Davids placering på särskilt boende och daglig verksamhet i Solåkrabyn Hamra och att därefter tvångsvis omplacera honom till särskilt boende och daglig verksamhet i kommunens interna boende Husby Tegelbruk. De förhållanden som föreligger i förhållande till hans funktionsnedsättningar, behov och utveckling i nuvarande boende innebär att följderna av en omplacering av David innebär att han inte försäkras goda levnadsvillkor.
